torsdag 6 december 2007

Syn, ho"rsel och ka"nsel...


... har ocksa stor betydelse har i Indien.



Synen, for allt det vackra man ser hela tiden. Alla vackra farger, former, mo"nster och allt ljus. Kvinnornas saris som ser helt fantastiska ut nar de badar(!) i dem. Eller bara nar de kommer gaende pa gatan med alla dessa masterverk pa sig - ingen lik det andra.

Eller havet, med vagorna - stranden, palmerna. Solen som fullandar allt. Det ar sa otroligt vackert. Fiskare som pa morgonen drar upp nat medan de sjunger sanger pa ett for lange sedan glomt sprak bredvid fickebatarna pa stranden. De ar sa sota i deras kjolar och klyten pa deras huvuden. Haha. Jag later som en gammal karring... men de ar faktiskt sjukt gulliga!


Alla leenden ar verkligen sa vackra har. Fran ett riktigt slitet och medtaget ansikte kan man fa det mest ursprungliga och sanna leendet som gar att finna. De ler med hela ansiktet och glimten i ogat. Aldre, yngre, alla mojliga manniskor som ler mot mig. Plirar med pigga ogon som binder mig fast vid dem pa ett konstigt satt. Det ar tokharligt.



Ho"rseln, all underbar indisk musik som fyller mina oron fran varje horn i Kovalam. Tempelmusik, bollywoodteman, meditationsmusik, 90-talsmusik som nu ar inne har... Allt man kan tanka sig! Skona rytmer ar det i alla fall (minus 90-talet dara;-P).


Och havets brus mot stranden och klipporna. Som vacker mig varje morgon och vaggar mig till somn varje natt. Jag behover val inte saga sa mycket mer om det. Alla ni vet nog vad jag menar. Brusande, virvlande, kraftfulla, blaa vagorna ar som magiska for mig.



Ka"nseln - "Want massage, madame?" (Jag ar faktiskt "madame" har!) Svart att saga nej till va? Mycket kansel, beroring kan man fa om man bara vill. Och billigt ar det ocksa. Ansiktsbehandling for 20 kr? Massage 1 h for 90? Manikyr, pedikyr? You name it, they fix it!

Beroring far man aven av alla vanliga manniskor som lagger en hand pa axeln och sager ett vanligt ord. Tar en i handen sa fort de far chansen osv. Jag vet inte riktigt varfor men sa ar det har.


Forutom beroring sa kanns ju havsvattnet pa ett alldeles speciellt satt emot huden. Nastan samma temperatur som i luften och mjukt och lent nar man vadar langs strandkanten. Men det kan vara farligt ocksa. Plotsligt kommer en jattevag och mejar ner dig sanden, alternativt sliter av dig bikinin. Se upp for indier med kameramobil for du kan bli foremal for privata nojen!


Sanden kanns ju ocksa valdigt speciell mellan fingrarna nar jag leker med den i solstolen. Len och mjuk - lugnande.


Alla tyger jag kanner pa nar jag gar in till en Tailor - en skraddare. Siden, bomull av olika slag, linne och massa massa farger. Tank att ha pa sig det dar, eller det har. Vad skont det ska kannas emot min hud. Ka"nsel ar viktigt.



----------------



Jag kom ju pa att jag glomt skriva en viktig sak om lukt i mitt tidigare inlagg.

ROKELSER - God dammit!

Ar ju det viktigaste av allt. Har tander man rokelser nar man utfor Puja - ber, nar man vill att det ska lukta gott, eller nar man vill fa bort nagot som doftar lite samre. Alltid rokelser - overallt. Och jag alskar rokelser. Jag har ju redan forgiftat min syster och min mor med dessa, och jag kommer nog att fortsatta.


Rokelser ar verkligen symbolisk for Indiens lukt. Sa mycket luktar det har, pa olika satt och vid olika tillfallen - hela tiden.


--------------



Nu ska jag sluta tjaffsa!

Vi hors nagon annan gang. Jag kommer att resa till ashramet imorgon och kommer nog inte kunan skriva da. Men jag skrev ju nog for igar, idag och imorgon sa det ar val inga problem.


"No problem!" som det aldrig ar har :-P


Ha det bra, lev livet!


Puss o kram



Inga kommentarer: